Meta bygger ett stort AI-datacenter som heter Hyperion i Holly Ridge, Louisiana, USA. Finansieringen leds av Blue Owl Capital, en privat kreditjätte. Med en total finansieringsstorlek på 27 miljarder dollar är det den största privata skuldfinansieringstransaktionen i historien. Meta har en andel på 20 % och Blue Owl äger 80 %. De emitterade obligationerna fick betyget S&P A+ (på grund av Metas kreditstöd), men gav en avkastning på så mycket som 6,58 %, nära nivån för högavkastande obligationer. PIMCO köpte cirka 18 miljarder dollar och var den största investeraren. BlackRock köpte cirka 3 miljarder dollar, varav en del gick in i dess ETF:er (inklusive aktiva högavkastande ETF:er, Total Return ETF:er, låne-ETF:er). Finansieringen är en struktur utanför balansräkningen, där Meta bygger och finansierar genom ett joint venture-företag för att hålla sin balansräkning "lätt". Kommentarer: Meta använder Blue Owl-strukturen för att avyttra de enorma byggkostnaderna för datacenter från moderbolagets balansräkning, samtidigt som man behåller kontrollen och användningsrättigheterna. Detta innebär att finansieringen av AI-infrastruktur går mot "infrastruktur", liknande tidigare infrastrukturinvesteringar som kraftverk och motorvägar, som finansieras i form av långsiktiga kontrakt och räntebärande tillgångar. Dessutom visar denna finansiering ytterligare att AI-revolutionen fortfarande befinner sig i de tidiga stadierna av infrastrukturinvesteringscykeln, och investerare som PIMCO och BlackRock har valt att investera kraftigt i hårdvara och infrastruktur på kraftsidan, vilket indikerar att kapitalmarknaden fortfarande anser att AI-datacenter är säkra, replikerbara och inteckningsbara långsiktiga tillgångar; Marknadens vilja att acceptera en avkastning på 6,58% (lägre än den traditionella riskpremien) indikerar att de tror att AI-datacenter kommer att ha ett stabilt kassaflöde. Metas leasingstruktur är mycket lik CoreWeaves take-or-pay-avtal, som använder kundernas långsiktiga kassaflöde för att stödja finansieringen, med den enda skillnaden att ett stabilt kassaflöde bildas genom ett långsiktigt användningsavtal som undertecknats mellan ett joint venture (SPV) och moderbolaget Meta. Tak-or Pay-avtalet mellan Meta och CRWV är ett långsiktigt hyresavtal mellan CRWV och Meta.