Det borde vara en självklarhet, men det finns absolut ingen anledning att konsensus ska ses som "bra" i sig självt. Sunda institutioner bör kunna underlätta kraftiga meningsskiljaktigheter, särskilt för att tjäna kritiskt meningsskapande i samband med institutionella kärnuppdrag. Det är otvetydig feghet och ett misslyckande i institutionellt ledarskap när institutionell funktion är underordnad ett "behov av konsensus".