Ny essä från mig: Vad tycker arbetstagare egentligen om AI? Jag undersökte 1 200 personer i olika branscher med huvudmålet att ta reda på vad de faktiskt ville ha ut av AI. Resultaten visar en arbetsstyrka som egentligen inte är blint optimistisk eller helt motsträvig, utan som förhandlar i en ganska rörig mitten. Arbetstagarna hoppas att AI ska ta över repetitiva uppgifter och öka effektiviteten, men de oroar sig för att det kan urholka karriärmöjligheterna och arbetskvaliteten. Förtroende är också bräckligt - de flesta människor "litar någorlunda" på sina arbetsgivare när det gäller AI, medan vissa branscher lutar starkt åt "inget förtroende". Det största kravet var utbildning och en plats vid bordet. 62 % vill ha delat beslutsfattande om hur AI implementeras. Men på det hela taget handlade det egentligen inte om oro för att förlora jobbet (även om det kom upp). Det handlade om varför vi arbetar och vad som gör arbetet meningsfullt. De politiska frågorna handlade inte om att förbjuda AI – det handlade om utbildning, transparens och faktisk input i genomförandebeslut. Det handlade om att bevara de mänskliga delarna av arbetet – och det är logiskt, eftersom AI får oss att inse vad det innebär att vara människa, på ett sätt som inte många av oss någonsin har behövt göra. Länk i nästa inlägg.